Jag talar ut

Nu kommer Kjella snart.

Han och jag ska till Vemdalen.

Hejdå.

Sås, nu är bostaden någorlunda ren och fin, så därför kan jag härmed lämna gårdagen bakom mig för gott, och istället blicka framåt. Eller inte än förresten, först vill jag meddela att allting är helt och hållet här i kåken, trots den lilla förfesten. Om inget går sönder på en förfest så har det varit en bra förfest, det är faktum. Eller så kan det i och för sig vara tvärtom...

Är man till råga på det endast halvbakis en timme dagen efter kalasandet  - trots endast 3 timmars sömn - så har det varit en lyckad afton.

Där har ni en liten lathund som ni kan använda när det är dags att kontrollera om ni upplevt en lyckad festlighet, varsågoda. Sen beror det väl kanske lite på vad man har gjort under festligheten också, för att avgöra om det var lyckat eller inte... Men ändå.

Idag är jag hur som helst sugen på att göra nåt slappt. Och då menar jag något riktigt slappt.

   Mer om det senare. Vi syns närmare midsommar, hej. 

Nyss hemkommen från staden. Riktigt kall om nävarna, som knappt reagerar på tagnenttrycken eller vad man nu kallar det. Hur som helst, trevlig kväll. Mycket trevlig. Träffade en del gamla godingar från klassen och träffade även en del andra gamla godingar. Till exempel Tommy med halmhatten. Denna gång lämnade han den dock hemma, men han kände igen mig, och jag kände igen honom ändå! Mycket trevligt.

Måste även be om ursäkt till Amanda, då vi drack upp hennes Minttu ikväll. Dock ska hon få en ny innan nyår, så egentligen ingen skada skedd. Upplevde också en förhimla trevlig stund på Max, i min ensamhet. Helt sjukt underbart att sitta där och skåda över alla människor med en strips och ostsås eller vad det nu kallas. Helt idiotiskt skönt. Värt varenda krona när man sitter där och bara existerar. Du borde prova någon dag, när ingen vill följa med dig dit.

Hur som helst är jag fortfarande smått berusad, vilket är omoget att nämna. Men nu ska jag sova eller nåt sånt och bota min hicka som jag lidit av sedan lämningen av Max. Trevligt med två kommentarer från föregånende inlägg från två främlingar för övrigt. Vill även påpeka att det kanske inte var jag som skrev till dig på MSN denna kväll/natt. Men säkert ingen skada skedd!

Tack och hej.

Lyssna på hela låten. Du kommer gilla den. Jag lovar.

Jag är lite småseg med uppdateringarna under dessa hårda juletider, men jag är sällan på något humör för denna blogg nuför tiden. Men det kanske ändras med tiden, vad vet man?

Hur som helst, julafton var fin, juldagen var fin, annandagen blir fin. Ikväll ska jag nämligen ut och göra staden osäker, vilket var ett tag sedan sist. Aveny och lyset blir det troligen, med förfest här hemma i kåken. Blir nog lyckat, får man hoppas på. Ska bli skönt att göra slut på romen som har hängt med mig en tid nu, om inte annat.

Kanske blir en update när jag kommer hem inatt, nu orkar jag inte med detta.

   Fred&Frid.

Så. Nu har ni fått överlevt utan min poesi i några dagar, hoppas det gick dåligt.

Under min frånvaro har inte allt för mycket av värde hänt. Varit i Matfors, varit hemma, varit på Birsta. Inte mycket mer. Skoj. Imorgon är det julafton också, som några av er säkert vet. Jag önskar mig ingenting, kan inte påstå att jag längtar sönder tills imorgon heller. Men Jesus är en skön vän, så det är klart man ska fira honom.

Däremot tycker jag Vemdalen ska bli desto trevligare. Fast jag längtar i och för sig inte sönder mig inför det heller...

Idag var jag på Birsta. Köpte julklappar men är inte klar med det ännu. Tar det till veckan eller nåt, det är goooooooott om tid kvar tills julafton kommer.

Men jag återkommer när nåt spännande har hänt.

Idag kom vi fram till att någon beställning från bottleshop blir det inte, på grund av den enkla anledningen att beställningen inte skulle hunnit fram i tid. Detta beror i sin tur på dels att folk inte har skickat in pengarna i tid (men det gäller ingen som läser denna blogg, så du behöver inte vara orolig om du var med på beställningen) och dels på grund av att Jesus föddes för 2008 år sedan. Hans födsel har gett oss otäcka konsekvenser, såsom att röda dagar finns spridda lite överallt i månaden.

Därför blir det systembolaget och dubbelt så dyra priser. Bättre lycka nästa år.

Vad det blir där vet jag dessvärre inte, men jag ska nog ha några Newcastle iallafall, så man åtminstone kan lyxa till det på nyårsaftonen. Blir nog ingen whiskey heller, som jag och Jojje hade tänkt dela på och myst med ute i vintersolen. Mycket tråkigt.

Men ta det lugnt.

Igårkväll, inatt, imorse var jag i den lilla barracken på höjden i Bällsta. Där är det fint och hemtrevligt. Annat är det här hemma på Sidsjövägen, för här ligger disken i diskhon och väntas på att diskas, så det kanske man ska ta itu med innan vattnet dunstar bort.

Jag glömde bort vad det var för dag förut också. Hårt liv när varje dag i stort sett ser likadan ut här i livet. Måste bli ändring på det. Men jag väntar till efter nyår, för efter nyår finns det inget roligt att se fram emot, ungefär, så då måste förändringar ske!

Ikväll blir det nog hem oljuva hem. Skulle vara trevligt att ha en inkomst och flytta nånstans. Men nu har jag inte det, även om jag snart ska börja leva på din mamma och pappas skattepengar (kanske även dina, vad vet jag?) så du kan ju tacka dom från mig nästa gång du ser dom för att dom ger mig pengar eftersom jag inte gör någonting på dagarna. En julklapp mindre till dig, en slant mer till mig.

Vidare vill jag göra något roligt. Jag vill en hel del faktiskt här i livet, därför ska jag nu skriva en vill-lista, eller en önskelista om du så vill, över grejor jag vill göra i livet.

- Jag vill ha en skön jul.

- Jag vill ha en skön vecka i vemdalen.

- Jag vill ha ett skönt jobb.

- Jag vill ha en skön, egen bostad.

- Jag vill ha en skön fru, på alla sätt och vis.

- Jag vill ha två sköna ungar om typ 60 år.

- Jag vill ha en massa andra sköna grejor

- Jag vill dö skönt, gammal och grinig.

Tack för lite pengar, Flodda.

Fulsnygg låtjävel!

Ganska nyligen hemkommen från en tur till Matfors. En kväll som steg i värde desto mer klockan blev, skulle jag vilja sammanfatta det hela som. Det hela började hos Stefan, där det blev lite lodisliv några timmar. Jag klagade inte, men var ändå inte besviken när jag lämnade bostaden för att istället åka till staden tillsammans med Linus och Simon för att hämta Tobias som hade sänkt några kalla på krogarna denna kväll.

På vägen in lyssnade vi på skön, helig musik från min bärbara dator vilket jag inte tyckte var helt fel. Väl framme i staden så bestämde vi oss för att stanna på Max där vi började prata om slagsmål. Detta eftersom det ryktades om att det skulle bli slagsmål utanför Max, vilket det som vanligt dock aldrig blev, men vi kunde ändå inte låta bli att leka med tanken om hur det skulle vara att slåss på riktigt, för detta är inte något man gör allt för ofta.

Fina diskussioner uppstod, där Simon ändå var värst då han påpekade hur förvånad man skulle bli om man slog sönder huvudet på någon det första man gjorde, med ett enda slag. Det vill säga så att huvudet skulle sprängas likt en vattenmelon som faller till backen och enbart halsen skulle bli kvar. Den tanken tyckte jag var fulrolig.

Vidare såg vi hur lodis alla fulla människor såg ut, och vi kom även fram till att man skulle bli ganska rädd om någon hade ett glänsande, polerat, två meter långt silversvärd vid ett slagsmål. Barnsligt roligt var även det.

Efter dessa diskussioner åkte vi tillbaka till byn, och sedan åkte jag återigen in till staden där jag nu sitter.

   Ytterligare en värd kväll i Matfors, med andra ord.

Hello money.

Igår var jag och några grabbar och några fruntimmer hos Anderspanders. Det blev väl halvlyckat, bättre hade jag förhoppningar på, men vadfan - vi överlevde detta också. Om det blir någon nästa gång i framtiden ska dock allt vara på plats så en ultimat kväll kan fullbordas!

En ultimat kväll kanske det blir ikväll istället, för då ska jag till Matfors och Bergom där Steffe Senderos numera håller till. Där ska vi se film och vara sköna hela natten, bara jag och han. Eller inte, några fler blir vi nog, så det blir säkert trevligt.

Imorgon ska beställningen från Bottleshop verkställas också, en karta Newcastle och en Minttu blir det för min del, plus en Znaps vodka som står i bokhyllan här hemma. Blir mysigt.

På tal om mysigt så har jag upptäckt en härlig musikgrupp nyligen, via tv-spelet Fahrenheit som jag spelade hos Mikael häromdagen. Inte varje dag man blir musiktipsad via TV-spel, men nu blev jag det, och här har ni ett eller varför inte två eller kanske till och med tre smakprov;

Theory of a deadman

Sista filmen i orgien är actionrullen från 2008 med Vin Diesel i huvudrollen och med namnet Babylon A.D.

Vin Diesel är en herre som jag tycker om. Han spelar kanske lite väl cooltöntinga roller alltför ofta, men ibland kan rent action vara en bra medicin för en tråkig stund. Riddick-filmerna är något jag rekommenderar, till exempel.

Men men, nu är det Babylon A.D. som gäller. Vin Diesel spelar en rysk-amerikansk legosoldat med det dåliga namnet Toorop, vilket låter som en remake på Robocop eller liknande. Som i alla andra filmer är Vin en riktig hårding som inte vet vad medlidande och kärlek är för något.

Han får i uppdrag av en sluskig ryss att transportera en flicka med det lika tråkiga namnet Aurora från Montenegro till New York, vilket låter som ett intressant uppdrag och upplägg. Till en viss del är det också intressant, främst då Aurora visar prov på mystiska egen- och kunskaper.

Dessvärre känner man att man sett det mesta av vad som visas under filmen, och det känns även som att filmskaparna känner detta då de plötsligt strör på det hela med en massa orealism vid det tillfälle då man får reda på vad Aurora bär på för hemligheter. Orealism är i rätt mängd inte helt fel inom filmvärlden, men för mycket av det goda blir bara dumt. Detta leder till att filmen blir tröttsam och mot många odds ointressant. Till råga på detta är slutet riktigt ljummet, vilket också leder till ett ljummet betyg.

Babylon A.D.

2 av 5

Ha en bra kväll, så hörs vi till veckan!

Ytterligare en Harry Potter-film står på tur - den sista i denna orige av filmprat. Filmen är den tredje och heter inget mindre än Harry Potter och fången från Azkaban.

Ytterligare några år har gått, både i filmens värld och i vår värld. Harry Potter går tredje året på sin satans trollkarlsskola och är inte längre en barnrumpa. Handlingen orkar jag inte dra, dom som är det minsta intresserad av filmen vet redan vad den handlar om, och dom som inte bryr sig det minsta om Harry Potter behöver inte veta.

Regissören är iallafall utbytt till denna film, och skådespelarna är som sagt lite äldre. Barnsligheten och ologiska luckor har med andra ord reducerats, vilket gör filmen den bästa i ordningen än så länge. Det tackar vi för!

Harry Potter och fången från Azkaban

3 av 5

Ha en bra kväll, så hörs vi till veckan!

Vi fortsätter i filmpratet, och turen har nu kommit till Harry Potter-film nummer två, nämligen Harry Potter och hemligheternas kammare.

Ni har tur, mina vänner, för jag tänker inte dra ut på detta prat. Jag skulle hellre rekommendera er att läsa den lite längre recensionen om Harry Potter och de vises sten som jag skrivit nånstans på denna blogg, för filmerna är helt enkelt väldigt lika varandra.

Trots att skådespelarna har blivit några år äldre känns filmen fortfarande för barnslig och regissören är fortfarande inte utbytt, så betyget blir med andra ord detsamma som film nummer ett!

Harry Potter och hemligheternas kammare

2 av 5

Ha en bra kväll, så hörs vi till veckan!

Nu har det varit dött med filmprat ett tag, vilket dock inte betyder att jag inte sett någon film, för det har jag. Faktiskt ganska många, men jag har liksom inte haft lust att skriva om dom, förrän nu. Så därför börjar vi med Instinct, en amerikansk dramathriller från 1999.

Filmen med det tråkiga namnet handlar om Dr Ethan Powell och och Dr Theo Caulder, som spelas av Anthony Hopkins respektive Cuba Gooding Jr. Dr Powell är kär i bergsgorillor, och har studerat dessa under en längre tid. Men så hörs inget från honom på några år, och när man väl får tag i honom sitter han inspärrad i ett afrikansk fängelse. Därifrån blir han förflyttad till ett amerikanskt fängelse för psyksjuka. Nu är det upp till Dr. Calder, som är psykolog, att ta reda på vad som herrans namn har hänt med den gamle gubben Powell.

Mer om filmen vill jag inte säga, dels för att det är jobbigt, dels för att det räcker såhär. Filmen höjer sig inte från övriga, och sänker sig inte från någon annan. Det positiva överväger dock det negativa en hel del, och detta tack vare duktigt skådespeleri. Filmen får därför ett bra betyg.

Instinct

3 av 5

Ha en bra kväll, så hörs vi till veckan!

Fredagar ska man ha roligt på. Inte omöjligt att någonting händer hos pappa Anders ikväll, ska höra när karln lämnar sin lägenhet så återkommer jag med mer information senare. Om någon är intresserad vill säga, vilket jag har en svag föraning om att någon faktiskt är.

Hur som helst, igår var det Mikael Höglund som jag lekte med, och så fanns en sån där grek på plats också. Vi såg på film, myste, segade, softade och så. Jag spelade även Fahrenheit på Mikaels Xbox vilket var roande. Vi kom fram till ganska snabbt att huvudkaraktären i spelet såg ut som idol-Andreas från juryn, vilket åtminstone jag tyckte var ganska roligt.

Helgen blir nog trevlig. Har åtminstone lite planer inför den, vilket var längesedan jag hade. Har även planer för denna tidiga eftermiddag, för nu ska jag åka på Birsta med grannen Olsson en snabbis.

Hörssen.

Detta är däremot en favorit.

Vidare i livet - idag har jag gjort lite olika smågrejor. Ringde bland annat till arbetsförmedlingen och hörde när jag måste på idiotmötet imorgon, vilket visade sig äga rum från klockan 10.00 till klockan 16.00. Dock var inte mötet 6 timmar långt, utan man fick dyka upp när man ville lät det som. Vilket dock låter lite konstigt.

 
Men jag kliver upp klockan 09.00 så blir det bra. Var även hos killen Anders Olsson idag och åt glass, drack kaffe, visade han (för tolfte gången) hur man laddar ner film, varpå han snabbt gav sig in på Madagascar 2 och Kung Fu Panda. Härligt.

 
Imorgon ska jag vara med Hasse Höglund tror jag. Ska även försöka betala min första räkning i livet. Får se hur det går.

 
På tal om pappa Anders så står hans lägenhet tom fredag och lördag för övrigt, vilket öppnar upp för möjligheter. Jag är öppen för förslag, om inget annat händer i helg. Men nu vill jag göra nåt annat, så vi hörs närmare jordens undergång.

 

Förresten så har jag slagit Oscar på Snake igen, 48:e bästa resultatet på hela Facebook denna vecka dessutom. Stolt.

Igår fick jag brev. Ett riktigt satans idiotbrev. Från Arbetsförmedlingen - vad annars?

Brevet börjar med en bild på en lastbil och ett vindkraftverk. Därefter står det "Utbildning för jobb". So far, so good. Sedan står det något i svart, stor text. Problemet är bara det att det är omöjligt att se vad det står eftersom man inte ens ser texten. Den är delad på mitten. Eller nej, vid ytterligare en titt är den delad på tre fjärdedelar, om ens det. Så om det till exemempel står ett Ö i texten, så ser man bara de två prickarna ovanför Ö:et. Väldigt lyckat.

Däremot går det att läsa vad som står i brevet, men om det är bra eller dåligt vet jag dessvärre inte. Man blir informerad att det satsas på stora projekt inom bland annat vindkraft och gruvbrytning i Norrland, och att man således uppmanas att söka en utbildning för att kunna arbeta inom dessa områden. Vindkraft och gruvbrytning...

Vad kul.

Så därför ska jag på möte på torsdagen den 11 december, det vill säga i övermorgon, angående detta. Mötet är obligatoriskt och äger rum klockan... Nej just ja. Det står inte. "Bevaka kontorets hemsida" står det istället. Och på hemsidan står det inte ett ord.

Tacktack.

Men annars händer inte så mycket här i världen. Jag inväntar nyår och dess nöje. Ska bli intressant att se vad som händer efter nyår. Vad finns det för roligt att se fram emot då, liksom?

Till veckan blir det en beställning från bottleshop. Så man klarar sig på nyår.

    Men min kära rom som jag har på rummet ska jag inte röra förrän efter julafton.

Den 25:e december går fan i mig varenda unge och gubbe ut på stadens alla krogar. Så planerar även jag.

Den 26:e december är det Klubb Lyset på Aveny och då går fan i mig varannan unge dit. Så planerar även jag.

   Du också eller?

Idag har inte hänt så mycket, och jag orkar nog inte åka till Matfors heller. Softsöndag.

Ett problem har dock uppstått under dagen. Jag har inte en aning om var Margareta befinner sig. Men hon dyker nog upp inom sin tid, för allting har sin tid.

Meningslöst inlägg, men jag hade tråkigt.

Sitter i Maggans och min lya just nu. Kan inte andas, för jag har satt en bit äpple i halsen, så nu skriver jag detta så du kan ringa efter ambulans innan jag kvävs...

Hejdå..

Nejdå. Jag ljög för dig, det får man göra på söndagar, för söndagar behöver allt som oftast lite extra spänning i tillvaron, och nu gav jag dig det! Dessutom äter jag aldrig äpplen, så schysst kille liksom.

Så, idag lär väl inte så mycket hända. Kanske åker till Matfors på kvällen, det skulle vara roligt. Igår höll på bli ett fiasko, för då tänkte jag åka hem jättetidigt, men när jag åkte förbi Statoil Vattjom kom jag plötsligt på att Andreas brukar vara snäll med mig när vi är ensamma. Det var han också, sen kom det lite fler folk, och då blev han dominant och rå.

Så jag åkte hem efter några timmar. Klockan 03.45 stod jag och borstade tänderna i munter ro, då Emma Röd ringde och ville ha skjuts, och eftersom jag tycker det är lite halvtråkigt att sova så åkte jag till Svartvik med mitt stomatol-leende och skjutsade folk istället. Mycket, mycket roligare. 

Men nog om gårdagen, nu ska vi tala framtid! Och inom den allra närmsta framtiden ska jag göra ett kollage på partypingla nummer 1. Eller nej, nummer 2 blir det. Mitt nya jobb. Vidare tycker jag det är tråkigt att Simon har börjat tveka starkt angående Norge efter nyår. Hoppas vi överlever utan honom.

Men vi hörs.

Sitter hos Andreas Jonsson just nu. Som så många gånger förr. Dåligt less på honom, men han har inte så många kompisar, så man måste väl ställa upp lite då och då...

   Adam Forsström heter en annan kille som är här, Alexander Andersson är ytterligare en. Vi ser på Circus.

Vi har spelat Bingo också. Soft lördag liksom. 

Nu fes en av mina kamrater så det luktar nötter så nu ska jag sluta. Så vi hörs.

Jag myser med grabbarna i stugan i natt jag.

Nu är det dags för en ny recension och denna gång är det en holländsk fotbollsfilm på tur, nämligen In Oranje, eller Fotbollsfeber som den heter på svenska.

Klockan är mycket, och jag är sugen på att göra annat än att sitta här och skriva om en nederländsk barnfilm.

Jag kan kort och gott säga att detta inte är någon film som höjer sig över de övriga, men inte heller någon som sänker sig från någon annan. Det är en vanlig, ordinär film helt enkelt. Så med andra ord, en given 2:a på den femgradiga betygsskalan.

Eller inte.

Filmen handlar om en liten pojkvasker, Remco, som vill spela i det holländska fotbollslandslaget - "de oranje". Han har dessutom en fotbollstokig, dyngcool pappa och en okunnig, tjusig mamma som båda vill lägga sig i Remcos fotbollskarriär.

Fotbollsfilmer är alltid värd ett extra plus, och gillar du fotboll är detta en bra, men inte mycket mer, film för dig. Dessutom finns det en god holländsk låt med i filmen, som ger filmen lite extra finess!

In Oranje

3 av 5

Ha en bra kväll, så hörs vi till veckan!

Torsdagar brukar sällan vara roliga. Torsdagar bara passerar, och man vill bara få dom överstökade, så det blir fredag någon gång. Jag kan inte minnas att jag gjort något roligt en torsdag. Inte i hela mitt liv.

Eller jo, jag föddes på en torsdag. Det var ganska kul.

Men idag föds jag inte. Jag bara lever. Inte lika kul.

   Fast jag är på ganska gott humör ändå. Nyår kommer allt närmare och igår bestämde jag mig för att lyxa till det med en karta Newcastle från bottleshop. Inte det billigaste, men dessbättre det godaste - dessutom är det bara nyår en gång om år, så det får det vara värt! Jag får stryka sambucan och köra på ouzo istället så jämnar det ut sig. Härliga framtidsplaner.

Helgen är oplanerad, som vanligt. Säg till om något roligt händer, så är jag på.

   Fred.

Andra recensionen på samma kväll är härmed ett faktum. Denna gång är det en italiensk film från 1997 som blir recenserad, nämligen La vita è bella, som på svenska betyder Livet är underbart. Frågan är om filmen är detsamma?

Filmen, som utspelar sig på 1930-talet, vann 1999 tre Oscarstatyetter, bland annat fick skådespelaren och regissören Roberto Benigni en statyett för sin prestation i huvudrollen som Guido Orefice. Denne Guido är en mager och tunnhårig kypare (och även jude) som vet hur man hanterar knepiga situationer på rätt sätt - nämligen genom en stor gnutta humor.

Med denna humor lyckas han så småningom skaffa en fru, Dora, som han onekligen är förtjust i, och dom två får även en son, Giosue, så småningom. Detta händer under filmens första del, den trevliga och komiska delen. 

Den andra delen inleds då Dora kommer hem och ser att deras bostad har utsatts för en massa otäcka våldsamheter, då bord och stolar ligger omkullvräkta på golvet. Detta eftersom far och son (som nu hunnit blivit sisådär 5-6 år) blivit skickade till ett koncentrationsläger för judar, vilket dom själva knappt är medvetna om. Till råga på allt sker detta på sonen Giosues födelsedag, vilket leder till att pappa Guido ljuger för honom, och säger därför att det hela bara är en lek som han har planerat i flera månader - som en födelsedagspresent.

Dora, som inte är jude, utan snarare närmare den italienska adeln, blir inte skickad till detta läger, men letar ändå upp sin son och man då de ska skickas med ett tåg till lägret. Efter många om och men anmäler hon sig frivilligt till att följa med tåget, i hopp om att träffa sin familj igen. 

Hennes familj, och främst sonen, gillar dock inte lägret - födelsedagspresenten - allt för mycket, utan vill åka hem då han bland annat hör hur tyskarna gör knappar och tvål av judarna. Guido är dock, som nämnt ovan, en jäkel på att hantera knepiga situationer tack vare sin humor, men frågan är om hans humor kan få honom ur denna kniviga situation? Se filmen, så får du veta svaret, för detta är verkligen ingen dålig film! En äkta tragikomedi som rekommenderas till alla, för ibland kan det vara nyttigt att se på film som inte har gjorts i Hollywood!

La Vita è bella

4 av 5

Ha en bra kväll, så hörs vi till veckan!

Dags för min andra korta recension, som denna gång handlar om den svenska filmen Solstorm från 2007.

Att det inte blir en femma i betyg har jag redan berättat i inlägget i och med att filmen är svensk. Få svenska filmer når upp till en fyra i min värld, men treor tycker jag ändå en hel del av landets filmer är värda, även om majoriteten får tvåor, eller i värsta fall ettor.

Detta är dock inte en genomusel film, och många av landets största skådespelare medverkar i den (precis som i alla andra svenska filmer, med andra ord).

Förra Bondbruden Izabella Scorupco innehar huvudrollen som Stockholmsadvoktaten Rebecka. Hon är en envis och bestämd dam, som tar första bästa flyg till sin barndomsstad Kiruna när hon får ett samtal från staden från sin barndomsvän Sanna som berättar att hennes bror har blivit mördad nyligen. Brodern Viktorn var en pastor, tillika Rebeckas ex-pojkvän. Han var även mer eller mindre besatt av Jesus, Gud och hela den biten. En framgångsrik författare var han också, varför hans död framhävde en stor sorg i församlingen och staden.

Snart blir syster Sanna anhållen för mordet, trots att Rebecka är övertygad om att hon är oskyldig. Sen kan ni räkna ut själva vad filmen kommer att handla om, nämligen Rebeckas kamp att övertyga allt och alla om hur mordet egentligen gick till.

Bitvis får hon fram mer och mer information och filmen lider så mot sitt slut. Slutet i sig är dessbättre ganska osvenskt och filmskaparna gör ett försök att vara lite smarta. Sen kanske dom inte lyckas fullt ut med det, men det är ändå något positivt och gör inte filmen sämre. Något annat som inte gör filmen är dess musik som är fulsnygg i sann religös gospelanda och därför får filmen ett relativt fint betyg!

Solstorm

3 av 5

Ha en bra kväll, så hörs vi till veckan!

Mer än två dygn sedan jag senast skrev i bloggen. Vilket beror på att jag i måndags inte satt vid datorn en sekund, och på att jag igår tänkte skriva några rader men kunde tyvärr inte logga in på grund av tekniska problem, eller nåt liknande, på blogg.se.

Men eftersom mitt liv ser likadant ut varje dag i stort sett så har inte allt för mycket hänt under dessa två dagar.

Eller mja. 

I måndags var jag på arbetsförmedlingen, sedan gick jag på staden med Nisse och Tobbe. Efter det tog jag systers bil till Matfors och Mikael, där jag spelade Mario Kart 64 tills klockan blev ett på natten, eller nåt sånt. Sen for jag hem, och på tisdagen var jag återigen på Arbetsförmedlingen. Fick lära mig vad jag skulle göra för att få ersättning i pengar, så snart kan några hundringar ramla in på kontot, vilket jag inte gråter över.

Efter arbetsförmedlingen gick jag hem, väntade på att Mikael kom och hämtade mig innan vi åkte till Birsta och kollade på lite elektronik och sånt. Men inget köpte vi, förutom strips, dricka och några cheeseburgare. Sen for vi på möte om nyår i Matfors där vi kom fram till någonting tror jag. Sen åkte jag med Stefan till bruket och sladdade runt i hans kärra. Adam, Andreas och Oscar sladdade också runt i Adams volvojävel medan Alex körde runt i pudersnön i sin framhjulsdrivna familjebil. Kul.

Sedan åkte jag till Mikael och därifrån ville jag åka buss hem till staden, eftersom jag själv inte hade någon bil med mig till byn. Så blev inte fallet, eftersom jag snart insåg att jag missat sista bussen för dygnet. Därför fick jag gå från Mikael till Andreas där jag sov över. Såg på en och en halv film (recension finns nog ovanför detta inlägg) samt en dokumentär om finska vinterkriget under min tid hos honom, vilket inte var fel. Sov en hel del också, medan han var på skolan till exempel. Tids nog kom syster och hämtade mig och nu sitter jag här hemma på Sidsjövägen och lyssnar på Basement Jaxx som dock inte är allt för bra.

Men nu vet du vad du har missat, så nu kan du sova gott inatt.