WATERMELON
Ganska nyligen hemkommen från en tur till Matfors. En kväll som steg i värde desto mer klockan blev, skulle jag vilja sammanfatta det hela som. Det hela började hos Stefan, där det blev lite lodisliv några timmar. Jag klagade inte, men var ändå inte besviken när jag lämnade bostaden för att istället åka till staden tillsammans med Linus och Simon för att hämta Tobias som hade sänkt några kalla på krogarna denna kväll.
På vägen in lyssnade vi på skön, helig musik från min bärbara dator vilket jag inte tyckte var helt fel. Väl framme i staden så bestämde vi oss för att stanna på Max där vi började prata om slagsmål. Detta eftersom det ryktades om att det skulle bli slagsmål utanför Max, vilket det som vanligt dock aldrig blev, men vi kunde ändå inte låta bli att leka med tanken om hur det skulle vara att slåss på riktigt, för detta är inte något man gör allt för ofta.
Fina diskussioner uppstod, där Simon ändå var värst då han påpekade hur förvånad man skulle bli om man slog sönder huvudet på någon det första man gjorde, med ett enda slag. Det vill säga så att huvudet skulle sprängas likt en vattenmelon som faller till backen och enbart halsen skulle bli kvar. Den tanken tyckte jag var fulrolig.
Vidare såg vi hur lodis alla fulla människor såg ut, och vi kom även fram till att man skulle bli ganska rädd om någon hade ett glänsande, polerat, två meter långt silversvärd vid ett slagsmål. Barnsligt roligt var även det.
Efter dessa diskussioner åkte vi tillbaka till byn, och sedan åkte jag återigen in till staden där jag nu sitter.
Ytterligare en värd kväll i Matfors, med andra ord.
