Big surprise
Torsdag. Idag har jag gjort lite smågrejor. Bland annat planerat att jag ska gräva upp Sörfors imorgon igen, för nu har det kommit dit mer jord som ska skyfflas innan vintern kommer. Om den inte redan gjort det... Sedan var jag, tro det eller ej, på Timrå - Luleå med en kille som heter Anders Olsson. Ishockey och jag går ihop ungefär lika bra som risgrynsgröt och ketchup, det vet alla som känner mig, och alla som läste gårdagens blogginlägg om överskattade saker här på jorden. Men vadfan, jag hade inget bättre för mig så det var väl lika bra att följa med, för att bland annat avgöra om hockey, boule eller biljard är jordens tråkigaste sport. Och ja...
Det började ju bra, iallafall.
Helt oinsatt i Timrå IK och ishockey är jag inte, så det var en acceptabel tillställning. Jag vet när det blir offside, och jag vet när det blir mål. Det bästa med det hela var att det påminde väldigt mycket om GIF Sundsvall - släppa in mål i sista satans sekunden och sista satans minuten. Så, efter att ha lämnat e.on arena och Timrå blev jag väldigt sugen på Superettan, så ishockey är inte så dumt ändå. Roligare än biljard och boule åtminstone, men sen tar det nog stopp. Kort och gott så går jag hellre på en fotbollsmatch än en ishockeymatch, 365 dagar om året, 366 dagar om skottåret. Ingen tvekan.
Inatt står lägenheten tom igen, så det är skönt. Men imorgon ska jag som sagt upp i tid och gräva i iskalla, hårda jordhögar så jag måste ändå gå och sova om nån timme.
Annars är det helg snart, ifall du missat det...
